Bolinder, Jean (1935-____)
(pseud. Jesper Borghamn, Bo Lagevi, Elisabeth Schalin)

Bolinder, Jean, 1982, Trollsländan - roman om brott

Förlag:
[bokhandelsupplaga] Bra Bok (Höganäs)
[bokklubbsupplaga] Bra Deckare (Höganäs)
Bindning:
[bokklubbsupplaga] Rygglimmad med hård pärm och skyddsomslag
Format:
[bokklubbsupplaga] 135 x 205 x 19 mm
Omfång:
[bokklubbsupplaga] 220 sidor
Omslag:
[bokklubbsupplaga] Lidman/Bogren

Förlagets text:
”Jag vet allt som sker”, mumlade hon. ”’Min kropp är ett tempel där all världens vindar sätter harpsträngar i rörelse . . . det ger mig en sådan ångest . . .’”
Plötsligt, från den ena av herrgårdsflyglarna, kom ett tjut.
Det lät som om någon ropade for sitt liv.
Jean Bolinder suggererar fram ett explosivt marionettspel fyllt av det undanglidandes mystik.
-----
När underlöjtnant Erland Noijbe – en av Sveriges första flygare – i sin spindelvävslätta Blériot landar vid den sörmländska herrgården Härvinge, är hans ärende att söka upp en man som sänt honom ett nödrop.
En man som säger sig vara inspärrad och hotad till livet.
En man som alla säger är galen.
Och innan Erland hinner ta kontakt med honom hittas denne man mördad.
De bördsmedvetna högreståndsmänniskor som rör sig på Härvinge kan tyckas som tagna ur en ljus och fjäderlätt rokokopastell; men mycket är inte vad det synes vara, och Erland anar att dessa människor är fjättrade i ett förflutet – som omsorgsfullt förtigs.
Erland förlovar sig med en av herrgårdsdöttrarna; han är ung, han glömmer de dunkla skuggorna över mordet på mannen som tiggt om hans hjälp.
På sommaren 1912 går hela Stockholm i Olympiadfeber.
Men Döden löper med i Maratonloppet.
Och på en flygare, vars maskin består av tyg, tunt trä och pianotråd, lurar alltid Döden . . .
I Jean Bolinders komprimerade drama om skräck, hat och förträngda lustar är människorna som vackert polerade stenar i ett sällskapsspel styrt av klassamhällets benhårda regler. Men vänder man på stenarna krälar det under dem.