Hövenmark, Nils (1922-1995)

Hövenmark, Nils, 1972, Döden på apoteket

ISBN 91-1-725261-X

Förlag:
P. A. Norstedt & Söners Förlag (Stockholm)
Tryck:
Kungliga Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1972
Bindning:
Rygglimmad med mjuk pärm, oskuren
Format:
128 x 203 x 15 mm
Omfång:
170 sidor
Omslag:
------

Förlagets text:
Nils Hövenmark Döden på apoteket
Det skulle bli vårfest på apoteket Vargen i Sundå. En vårfest med, som apotekaren K Julius S Grönström (oftast kallad Kåjulle) uttryckte saken: ". . . ett djävla kvinnoöverskott – sex karlar på – ja, femton – tjugo fruntimmer".
Såna fester kan bli mariga. Men alla kommer ju inte på fester och när lördagskvällen den 6 juni 1942 inföll var könsfördelningen inte så tokig – nästan jämna par.
Där fanns David Borg, förste man och tf chef när den ordinarie var på semester, en förgrämd och sårbar David. Kåjulle förstås, stöddig och egocentrisk. Efraim Klack, poetisk laborant med kontaktproblem. Farm kand Gustav Wahlberg, fylld av förträngda begär. Eleven Anders Karlsson, en lättsårad ung man. Där fanns också de kvinnliga tekniska biträdena, en desillusionerad, en miljöskadad, en livslustig. Och så förstås Beata Svensson, Bomullskällarens Ängel.
Efraim Klack hade skrivit bordsvisan – den handlade om hur de närvarande gissningsvis skulle bära sig åt under kvällen. Den handlade om starka drycker, om kärleksaffärer och om hur trolldomsörter skrek. Kvinnor svimmade och Wahlberg blev galen. . .
Och det kusliga inträffade att bordsvisan så på pricken stämde med verkligheten att farmacie kandidaten Gustav Wahlberg gick ur tiden, instängd i en skrubb.
Det blev nånting för tf stadsfiskalen Vilhelm Lundberg att bita i. Ett mord som förutsagts i en nubbevisa! Men var det poeten som var mördaren? Knappast? Kanske? Kanske han, eller hon? Ja, nån av vargarna måste det ju vara – men vem?